Kategoriarkiv: Inlägg

För ett par dagar sedan sändes i SVT en dokumentär som handlade om Malin Sävstam Ahlstrand som förlorade två barn och sin man i Tsunamin för tio år sedan. I dokumentären var det även ett inslag där man fick se kistorna med hennes man och de första andra avlidna tas emot på Arlanda. Inte helt oväntat fick jag se mig själv i bild. Jag var en av få som fick det hedersamma uppdraget att bära kistorna från planet till bilarna. Tredje gubben framifrån är undertecknad.

Idag är det tio år sedan katastrofen där så många människor miste livet. Både svenskar och andra nationaliteter. Onödigt och tragiskt som vanligt i olyckor.

Tsunamin

Jag är i Funäsdalen

Nu är jag i Funäsdalen, helt själv. För sjunde året i rad befinner jag mig i Funäsdalen. Men det är första gången jag är här på egen hand. De första två gångerna jag var här var det enbart med Linda. Sedan kom Linnea och kort därefter Anton. När vi var utan barn var det naturligtvis enklare. Att vandra med bebisar och barn som knappt kan gå blir lite bökigare även om det går.

I år kändes det som att vi kanske skulle stå över, av flera anledningar. En anledning är att stugan vi har hyrt nu ligger ute till försäljning. Ytterligare ett par anledningar är att det känns som att vi får vänta ett par år tills barnen blir lite större för att vi alla skall få lite större utbyte av exempelvis fjällvandring.

Hur som helst kunde jag inte riktigt hålla mig så jag åkte upp för ett par dagar sedan på egen hand och åker hemåt under morgondagen. Nu är det dags för matlagning. Det blir bruna bönor och korv, något som vi inte äter allt för ofta hemma… 😉

Snyggmasten

Skönt med semester men knappast ledig. Linda har åkt ned till mörkaste Småland för att med sina syskons hjälp tömma svärfars hus på alla tillhörigheter. Huset är sålt och de nya ägarna får tillträde om ett par veckor. Skönt på ett sätt men så klart jobbigt på flera sätt.

Hemma behöver man som sagt inte ha tråkigt med att underhålla en tvååring och en fyraåring. Dessutom har jag blivit förkyld så det kan bara bli bättre. 🙂

Igår var barnens farmor och farbror här på besök vilket uppskattades mycket som vanligt. Idag blir det en dag i lite lugnare tempo… tjohej.

Under våren har jag i egenskap av radionörd satt upp en ”liten” mast på tomten för att kunna köra lite radio. Jag är grymt nöjd både med själva installationen och av hur bra det går att köra radio. Totalt från mastfoten upp till högsta punkten på antennen är det ca 18 meter. Se bilden nedan, man ser endast själva fackverkskonstruktionen.

Mast

Semester

Idag börjar min sommarsemester. Det skall bli riktigt skönt… Jag tror att det kommer att bli som på bilden nedan? Eller? 🙂
Hur som helst så är jag ledig tre veckor för att sedan gå in och jobba tre pass för att därefter ytterligare vara ledig tre veckor.
Uffe på soffan

Tut tut

Som vanligt långt mellan inläggen men jag har inga planer på att sluta skriva. 🙂
Nu märks det att sommaren verkligen har kommit på allvar. I morse fick jag för mig att öppna altandörren till sovrummet när jag gått upp. Det fick jag snabbt ångra då jag helt enkelt glömt att larmet var aktiverat med skalskydd. Innan jag hann slå av larmet ringde man från larmcentralen och frågade hur det stod till. Jag förklarade läget och ”slapp” hembesök av väktare.

Jag kan varmt rekommendera Securitas och Verisure-larm. Vi fick det installerat för någon månad sedan och det funkar klockrent. Nedan kan du se en del av de komponenter vi har i vårt system. Även entrédörren är ihopkopplad med systemet. Riktigt praktiskt faktiskt.

I övrigt så går livet vidare efter svärfars bortgång. Det är otroligt vad det kan röra om för många människor av att någon som inte är jättegammal går bort. Annars har det varit snickra för hela slanten under våren då jag byggt ett förråd i anslutning till garaget. Inte helt klart ännu, men snart så. Så har jag köpt en fackverksmast som skall upp nu till sommaren. Håller på med fundamentet som skall sitta fast i berget här utanför. Det går framåt men mycket att räkna på för att få det rakt.

Dags för te… jöken…

Larm

Sorg

För lite drygt en månad sedan gick min svärfar bort. Han hade precis fyllt 60 år. Han hade inga kända sjukdomar och det kom helt oväntat för honom själv och för oss anhöriga. Han hade som sagt precis fyllt 60 år och var på något sätt mitt i livet. Han jobbade med det som han gillade. Han hade barn och de senaste fyra åren även fått fem barnbarn, något som han verkligen tyckte om.

Min svärfar och jag hade vissa likheter. Vi var båda intresserade av radio och teknik. Vi höll på eller hade hållit på med skytte. Vi stortrivdes i naturen på olika sätt med vandring, bärplockning eller kanske skidåkning. Vi hade båda officers grad från försvarsmakten. Jag löjtnant och svärfar kapten. Förutom att vi båda hade samma efternamn efter att jag gift mig med hans dotter så var vi även kolleger då vi båda arbetade som poliser.

Jag vill med dessa enkla rader tacka min kära svärfar för att jag fick lära känna dig, fick ha dig som vän i drygt åtta år, för att du satte din dotter tillika min fru till värden och för att jag fått en sådan fin familj på köpet.

Eftersom min svärfar var polis, officer, gillade naturen och var grym på att odla och äta hallon gjorde jag ett litet kollage som du kan se nedan.

Tack Ola för allt!

Svärfar

En helt vanlig dag på jobbet

Nu tar jag ledig helg och det skall bli riktigt skönt efter att ha jobbat tre nattpass och ett kvällspas på tre dygn. För några nätter sedan fick vi ett jobb där det brann i ett flerbostadshus. Se bild nedan där jag poserar i kvällspressen. Jättetråkigt för de boende att de blev av med precis allt de ägde då åtta lägenheter jämnades med marken. Men glädjande för mig och de andra som arbetade på skadeplatsen, plus de boende så klart var att ingen människa kom till skada. Skönt! Som sagt nu tar vi helg och softar! 🙂

Branden